tömkörning!

Idag var vi ute på en liten tömkörningspromenad. Jag tänkte att det var lite roligare än en vanlig promenad, men jag vet inte riktigt om tinder höll med mig. Han är ju halt där ut av all promenad och vila. Han ska skrittas nu i en vecka iallfall så får vi se hur det blir sen.

Men idag då, trodde han skulle tycka att det var kul med lite tömkörning men jag tror att han uppfattar det som jobb, för nästan varje gång jag har tömkört honom har jag krävt något av han vilket han inte är så jätte förtjust i. Standarden är ju att han backar och vänder sig mot mig och biter efter mig när han har fått nog och försöker jag gå mot han backar han bara, riktig liten ponny!

Idag gjorde han det ca 3 gånger bara, jag tror det har med att han tror att han ska jobba och att han testar mig. Idag när jag tömkörde gick han ju på långa tyglar, så jag höll inte i han eller vad man ska säga så då kunde han ju vända och flänga hur bäst han vill. Första gången var det ren testning, han höjde även bakbenet mot mig men då fick han en snabb till rätta visning! och sen försvann det, den andra gången tyckte han att det skulle vara roligare att gå upp i skogen och när han inte fick det vände han. tredje minns jag inte ens varför, det var väl bara typisk tinder-sak!

Vände dock efter en kort stund för jag såg att han såg så stel ut och han snubblade och höll på så då kände jag att nu får det räcka. så vi gick tillbaka hem och då var det inga problem, inga vändningar eller liknande, han är så rolig lille tinder!

funderingar av häst

jag har länge sagt att när jag köper egen häst ska de va en kallblodstravare, när jag har nämnt det så har jag fått många frågetecken kring det. varför ska du köpa en kallblodsTRAVARE för? dom kan ju ingenting osv.

till att börja med så är ju min foderhäst och tidigare medryttar häst kallblodstravare. och han är verlkligen one of a kind. jag har aldrig i hela mitt 19 åriga liv träffat en häst med så mycket personlighet, aldrig träffat en häst som jag har blivit så jävla förbannad på, eller någonsin träffat någon häst som man har klickat så bra med.

alla hästägare säger iofs så om sina egna häst, vilket jag förstår. men den här lilla rackaren är något utöver det vanliga, på ett positivt sätt. under dom här 19 åren har jag ju även ridit på ett flertal ridskolor, åkt på ridläger, jobbat på ridskolor, jobbat på privat stuterin haft medryttar hästar innan jag blev medryttare och sen fodervärd på kallblodstravaren. så jag har verkligen kommit i kontakt med massa olika hästar.

jag älskar när jag får en utmaning det var nog därför jag ville bli medryttare på honom, när jag provred kunde jag knappt få fram honom, det var ett helvete och jag kände mig så sjukt jävla dålig. vid ett tillfälle kom vi inte ut från stallplanen han bara backade in i stallet med mig på. vi haft många kamper men vi har även klarat dom.

jag gillar även att motbevisa för andra att dom kan dom här hästarna också, även fast dom är travare så kan dom även trava i ett lugnt och fint tempo galoppera på en volt i en normal takt. och sen eftersom han är ett kallblod så blir det så maffigt. därför vill jag ha en kallblodstravare.

men sen nu har jag tänkt om lite, jag vet ju sen tidigare att travare, galoppörer har lättare att få ryggproblem än en "vanlig" ridhäst har. och jag vill ju verkligen inte köpa en häst som har större chans att få ryggproblem. så om jag inte hittar en kallblodstravare som jag vill ha tänker jag leta efter en welsh cob. dom liknar varandra till utseendet och har den där "maffiga" känlsan vilket jag vill åt. men vi får se, är ju inte där än. är ju fodervärd nu fram till december och efter det vet jag faktikst inte vad som händer.

så sjukt fina welsh cob

headline

jag suger verkligen på det här med att blogga. fan vad tråkigt att det ska vara så, men vet ni vad. Jag ska bara fixa lite med städning osv sen ska jag faktikst lägga upp ett par jeans som e hur långa som helst. Så vi hörs helt enkelt efter det.

and now you're just somebody that i used to know

Now and then i think of when we were together, like when you said you felt so happy and you could die. Told myself that you were right for me but i felt so lonely in your company, but that was love and its an achei still remember.

you can be addicted to a certain kind of sadness, like resignation to the end, always the end. So when de found that we could not make sense. Well you said that we would still be friends. But i'll admit that i was glad that it was over.

But you didn't have to cut me off, make out like it never happened and that we were nothing. And i dont even need your love. But you treat me like a stranger and that feels so rough.

No you didnt have to stoop so low, have your friends collect your records and then change you number. I guess that i dont need that though, now you're just somebody that i used to know.

Now and then i think of all the times you screwws me over, but had me believinf it was always something that i'd done. But i dont wanna live that way. Reading into every word you say, you said that you could let it go, and i woudn't catch you hung up on somebody that i used to know.

But you didn't have to cut me off, make out like it never happened and that we were nothing. And i dont even need your love. But you treat me like a stranger and that feels so rough.

No you didnt have to stoop so low, have your friends collect your records and then change you number. I guess that i dont need that though, now you're just somebody that i used to know.

Mobbning del 1

Fan. Jag har så extremt mycket jag vill säga om det här men vet faktiskt inte hur jag ska lyckas formulera mig så att ni ska förstå hur jag menar. men jag ska göra mitt allra bästa.

Man kan väl säga att det började i slutet av lågstadiet. Men då var det nog inte ren mobbning utan att man frös ut andra och "snodde varandras kompisar" osv. Helt sjukt. Vet inte varför det har hänt just mig, men jag har aldrig velat säga högt att " jo, jag har faktiskt blivit mobbad" jag har nog försökt hålla tyst om det och inte prata om det så mycket för det har varit så känsligt. Men än i dag kan jag bara ställa frågan. - varför? varför valde dom just mig? jag stack ju inte ut, jag var inte annorlunda (inte alls för att det är fel med att sticka ut eller liknande) ingenting, det ända jag "levde" för var torsdagarna för då hade jag ridlektion på ridskolan.

Jag kan faktiskt säga utan att övderdriva att jag aldrig har haft en riktig kompis, ja ni vet. en riktig bästa vän. Det har jag aldrig haft. Jag har haft kompisar som har varit falskare än marknadsförningen för hur långa dina ögonfransar blir om du använder "loreals" super long fresch mascara.

Men då har jag tänkt, hur kan man vara så mot en annan person? och i den åldern???? men det var en jobbig period, sen i mellan stadiet stog det väll still lite. Jag fick vara med dom andra och så men vissa dagar var jobbigare än andra.började bli jobbigast i slutet av 7an när min s.k bästa kompis inte ville vara min bästa kompis osv. låter jätte töntigt men känner inte för att gå in på detalj.. sen i högstadiet vart de jobbigast det var då det startade på riktigt. Jag har nog aldrig träffat så elaka människor faktikst, eller jo det har jag ju, men det kommer jag till lite senare i texten. Men för att återgå till högstadiet, de var som om man var uppdelade i två gäng. två tjej gäng. dom tuffa och dom lite mindre tuffa, sen var de några som var utanför för att dom såg annorlunda ut.. jag var med dom som var lite mindre tuffa och dom tjejerna var verkligen speciella måste jag säga, fy satan vad elaka dom var. det speciella var att dom gjorde allting lite då och då, utan dom frös inte ut mig direkt på en gång utan lite och lite för varje dag, typ slutade prata med mig, gick ifrån mig när vi skulle äta lunch, gick och satte sig vid ett bord med bara 6 stolar när vi va 7 med mig, hälsade inte på mig, pratade inte med mig när de bara va vi i korridoren när vi vänta på att klassrummet skulle öppnas, ( och då var det sånna här frågar" ahmen hur gick det för dig på provet? vad svarade du på den frågan etc etc. ) och visst jag var ingen höjdare i skolan, hade inte topp betyg. eller till en början, jag skrapade ihop några VG'n till och med.

Men detta gick så långt så jag gick inte till skolan längre för jag mådde så dåligt pga av det här, jag tappade mina betyg och allting bara gick nerför, på riktigt. jag kom bara när det var dags för nationella proven eller när mamma hade stått och skällt ut mig och jag inte vågade annat. men då, då passar det bra att prata med mig, för då slänger dom ur sig snäsiga kommentarer som " var har du varit då emilia? ;) " " oj vad länge du har varit borta ;) " vet du hur mycket du ligger efter hur ska du klara det?? Men det värsta var nog bänkarna i klassrummet, dom stod ju typ två och två eller tre och tre ibland när jag satte mig bredvid mina s.k kompisar så såg man verkligen sucken. och att få börja sitta själv var också tungt, vilket relaterade i att ja inte ville gå till skolan pga det.

Sen var det också några som kunde prata och vara med mig när dom "tuffaste" i gänget var sjuka eller så, då gick det att vara med mig, men inte annars. usch. Att jag inte visste bättre då.. Men som tur är så har jag bara blivit starkare av det, sen att jag känner sån extrem hat till varenda än kan vi ta i ett annat inlägg....

jag tycker bara att ni är så extremt fega tjejer, ni är det. på rikgtit. och jag kan nästan lova att hade det varit ni som hade varit utsatt av dethär hade ni inte stått här idag, för ni hade inte klarat er en sekund. nu ska jag försöka att inte svära, men falskare och äckligare och jävligare rötägg får man fan leta efter. och jag hoppas innerligt att ni kommer få allting tillbaka till er. för det är ni värda.

Och jag drog bara en kort version av det hela.. kommer en del två inom kort.

Big plans

Fy satan vad jag är glad. Är vekrligen hur lycklig som helst, allting känns så jävla bra. Jag kan tyvärr inte skriva här vad det hanldlar om än, men de kommer bli en stooooor förändring i mitt och och något som jag har drömt om i hela mitt liv!

Får hoppas på att det går som jag har planerat bara.. :D

D-ringsbett

har testat att rida på ett d-ringsbett nu i ett par dagar och jag gillar det inte. vet inte om det är för att han är pigg och glad och vill iväg och busa och därför stänger av (han har haft nåt skit i benet så han har både vilat och fått gått på små promenader( men det är inte likt honom, han brukar ändå lyssna.. så jag tror att det kan ha att göra med bettet.

han blir liksom som stum i munnen och aa han tar inte mina tygeltag helt enkelt. så det kommer nog inte provas nåt mer. jag har i och för sig en tanke om att testa det när han är igång igen och riden som vanligt, men jag tvivlar dock på att det kommer gå mycket bättre då.

the past is always with us, just wating for mess with the present

Mycket har hänt

fan vad töntigt det känns att blogga nu. missförstå mig inte, men det känns helt örnigt att säga " hej bloggen. förlåt för att jag inte har uppdaterat er men jag har haft fullt upp" som om ni inte förstå det redan??

aja, jag blev iallfall 19 år förra lördagen, har hunnit med att få åldersnoja, shoppat upp lite födelsedags pengar, haft födelsedagskalast med släkt och vänner och så fyller även min lillesyster år idag.

men får ta och skärpa till mig. måste börja blogga igen.

Gör alltid ordning allt innan ridning

En sak som jag tänkte på idag. Fan vilken tur jag hade som redan hade mockat, fyllt på vatten, fixat hinkarna och gjort höpåsar. Vad hade jag gjort om det inte var fixat efter jag kom hem och inte kunde röra ryggen? Visst det går ju alltid att be om hjälp osv tror folk skulle vara rätt förstålig (nu menar jag er som inte har sina hästar hemma där mamma o pappa kan hjälpa) men det kankse inte är det roligaste.

Framför allt inte i mitt stall tycker dom om att prata väldigt mycket så ja, de hade tagit emot att be om hjälp där. Hur som helst, mitt tips till dig. Gör i odning allting innan ridning, så allt är klart ifall det skulle hända någon olycka så slipper man tänka att boxen är omockad och att hästen inte får mat.

jävla skit dag !!

// Publicerar ett gammalt inlägg från min gamla bloggg här...

Idag var det min tur att åka i backen!¨

Shit, jag har inte ramlat av såhär illa på hur länge som helst, hade verkligen glömt på känslan.. Men det som var extra läskigt idag det var ju om hästen springer bort eller lixom springer iväg för när ja ligger där och inte kan andas så kan ja inte springa efter honom, men som tur va stannade han kanske 7 meter ifrån mig och gick och beta! Men det är ju fortfarande lite jobbigt när man ligger där och vet att man måste hämta honom fast man inte alls har ork eller kan resa sig för att du har så jävla ont. Men tack GUD säger jag bara, jag hade verkligen änglavakt idag..

Ritten började med att jag red ut barbacka med sidepull (=bettlöst cowboys träns) så red jag i skogen och så, tinder var pigg men inte överdrivet. PÅ den vägen jag red är det inte så bra galopp streckor för det är så sjukt lerigt och marken är helt ojämn så vi galopperade helt enkelt inte.

Travade gjorde vi, fast bara där de gick. Först ska tinder gå på en jätte smal stig med massa träd som står jätte tätt, jag brukar vara as bra på att ta upp benen så jag inte slår i men inte idag. Så då först slog jag i knät vilker gjorde mig helt yr och det gjorde verkligen as ont! Så då fick vi stanna (tinder vas as nöjd för då fick han ju äta) så jag kunde komma tillbaka, och där tog jag av mig hjälmen! Men bara för att lufta.. Sen gick smärtan över och det var inget mer med det. Lite senare fick jag en gren i ögat, åh så skönt!

När vi kom ut ur skogen så är den en liten strecka som vi brukar galoppera på och den streckan e inte så här jätte lång men det går snabbt där. Jag skulle se vad klockan var och red på långa tyglar. Eftersom han hade så mycket energi så brujar han låtsas bli rädd så han kan springa. Och det var precis vad han gjorde idag bara det att jag flög av. Och fy fan vad ont det gjorde hela ryggen och svanskotan är helt förlamad. Jag låg säkert där i leran en bra stund. Men ångest hade jag, inte för att jag hade ont utan vad gör tinder och vart är han??!! Men som tur var var han inte så jätte långt bort från mig, han stog och åt. Även fast det var skönt att se så är det ju fortfarande så att han kan springa iväg när han känner för det. Och bilvägen är jätte nära där.

Men det gick i allafall bra, det här var första gången jag ramla av ute och själv. Annars har man ju ridlärare och så som pratar med en så då känns det alltid lite bättre. Men jag klarade mig, visserligen kommer jag inte få rida på ca en vecka. Men jag tog mig upp (japp, jag grät som en liten unge) och hoppade upp på honom igen och skrittade tillbaka, vilket inte var det skönaste men jag kunde verkligen inte gå. Tinder mår hur bra som helst så det var skönt att veta. Så nu hoppas jag bara att det här släpper så jag kan börja rida igen.

(bilden är inte från idag)

Redskap kan aldrig ersätta kunskap

Såhär resonerar jag, vill du bli en bra/bättre ryttare? Lägg då pengarna på ridlektioner. Det är inte storleken på plånboken som har betydelse, det är hur du väljer att lägga pengarna.

Tråkigt men sant - det är dyrt att rida, det vet alla även oavsett vilka finnansmöjligheter man har. Vill du lyckas med din ridning är en bra tränare du ska lägga pengar på. Inte massa onödiga redskap. Har man egen häst så är ju valet av häst naturligtvis en förutsättning. Men om vi nu utgår ifrån att du redan har en häst, alternativt rider du någon annans häst. Vad är då avgörande? En fin transport? Tre olika träns att välja mellan? Schabrak upp över öronen i dina färger? Foder tillskott på tusentalskroner?

Det här är det jag skulle klassa "materialinköpslista". Det allra viktigaste är att få till ridningen i sig. Det finns verkligen ingenting man kan köpa som kan kompensera att rida för en bra tränare. Kan du inte få hästen att "gå på tygeln" så spelar det ingen roll vilket bett du har, vilka hjälptyglar du köper. Det ända sättet att lära sig, tråkigt nog så finns det inga genvägar till framgång. Då kommer säkert frågan, kan man köpa genvägar? Ja, på ett sätt. Och det är att rida för en tränare med mycket erfarenhet än vad du själv bär på.

Ett redskap kan aldrig ersätta kunskap, kunskap är något man måste lära sig.

Om man inte kan rida hästen i form sitter inte lösningen i redskapen utan i utbildningen av häst och ryttare!

Hur gör man en halvhalt

Jag tycker själv att det är lite klurit med halvhalter. Så jag har suttit och funderar lite så jag tänkte ta och göra ett litet inlägg om det i hopp om att jag kan förklara någelunda. Jag hoppas att ni förstår lite iallafall!

Halvhalten sker i tre olika steg, många säger att det är en förhållning och det är helt rätt. Men hästen blir inte mer samlad bara för att du bromsar. Man kan förklara det ungefär såhär:

Steg ett är alltså förhållningen steg två är en aktivering av bakbenen (hästen ska trampa till,sätta in bakbenen mer under magen) Men om man då har gjort en förhållning och aktiverat bakbenen och ändå rider framåt med hela hästen i handen har man då gjort en halvhalt? Nej, för halvhalten måste avslutas med en eftergift. Så steg tre blir ju alltså att hästen ger efter i bettet när den bär mer vikt på sina bakben. Så när dessa tre steg är utförda då har du gjort en halvhalt. Förhållning, aktivering och eftergift

.

Jag gör ca hundra försök till halvhalter men nästan inga blir riktigt bra och korrekta. Ett litet tips på hur kan träna halvhalter är att du tränar övergångar och sedan lägger in halvhalt där imellan. Och på det sättet väntar hästen ut dig och då blir det lättare att hinna korrigera en halvhalt.

Peter markne i en halvhalt

Q/A

" jag har dålig balans när jag rider barbacka, speciellt trav, hur ska jag göra för att förbättra sitsen och balansen =)

Min häst har svårt för höger galopp , jag har aldrig riktigt brytt mig om att lära henne de då jag har saknat kunskap om det, men nu vill jag faktikst ta tag i det i och med att jag inte vill att hon ska slita sönder sig genom att bara galoppera vänstergaloppen :) "

Hej!

Låt någon av dina kompisar, ridlärare .. you name it longera dig! Sitt upp barbacka och trava runt där några varv, gör det några gånger i veckan så ska du se att du snart får bättre balans. Tycker du att det är obehgligt kan du börja med att rida med sadel fast utan stigbyglar, rid själv eller låt någon longera dig. Sen när du känner dig redo tar du nästa steg. Utmana dig själv lite i din egna takt! Jag hade också riktigt dålig balans, men destumer du rider barbacka eller utan stigbyglar så kommer du automatiskt få bättre balans, det är där med med ridningen. Man måste öva och öva för att komma någon vart, inget kommer ju gratis! Men det där grejar du ska du se, det är en baggis! Det är ju riktigt mysigt att rida barbacka med! :)

Jag förstår vad du menar. Högergalopp fattar med vänster bakben. Antigen är hon jätte "högerhänt" alltså stark i höger sida och svag i vänster sida eller så har hon inte dom musklerna som krävs. Det du kan göra är att rida in i trav på en mindre volt i höger varv sen gör du skänkelvikningar utåt för innerskänkeln till en stölrre volt och ge sedan en tydlig galoppskänkel. Men som sagt med allt annat, det lär inte komma direkt. det är bara att traggla det och till slut så kommer det fungera! Men glöm inte det viktigaste. BEROM när hon gör rätt!

Lycka till!

Hästpsykiologi

Hästar tänker inte som oss människor och det är därför vi har så mycket problem med dem. Genom att använda omvänf psykologi och lateralt tänkade lär vi oss att bete oss som en häst och mindre som ett rovdjur. Hästar tänker lateralt, de tänker runt problemet eller situationen och inte rakt på det. Vi är direktlinje-tänkare och går rakt på sak, fokuserar på det vi vill ha och går rakt på det. Det är därför vi är så förutsägbara för hästar, de ständigt överlistar oss och läser oss som en öppen bok. Om du går rakt på sak ser hästen vad du är ute efter och den blir mer benägen att göra de motsatta. Det är så det har överlevt, genom att göra de motsatta av vad rovdjuret förväntar sig.

Approach och reteat är vad som fungerar på hästar. Det betyder att närma sig/avancera och dra sig tillbaka/avvakta. Omvänd pyskologi betyder att du inte beter dig som ett rovdjur. Men hur gör man då..? Ja, det är enkelt!

Gör det motsatta av vad du tror du skulle göra. Det är svårt för oss att göra det motsatta av vad vi känner men när vi har med flyktdjur att göra borde vi lära oss detta, för de är vad som vanligtvis fungerar. Men vi vill ha resultat på direkten. Vi fokuserar på vad det är vi vill ha och försöker gripa tag i objektet. (hästen) Om vi blir arga, förskräckta, rädda eller frustrerade spänner vi oss i hela kroppen och håller extra hårt. Fötterna rör sig inte utan gräver sig fast och alla "klor" kommer ut.

Reaktioner som utlöses är att händerna tar tag snabbt och hårt i rtgeln eller grimskaftet, benen klamrar sig fast vid hästens sidor, sätet blir spänt och andhämtningen slås ner. Vi skiker, soarkar, drar, rycker och slår. Vinnar instinkten och domminans reflexerna kommer in i spelet. Framgångarna kommer när vi själva inser att det är vi som måste ändra vårt beteende först för att hästen ska ändras!

True Words

" For a young boy it is a long time before he know his alphabet. A longer time before he can spell and maybe years before he can read distincly, and yet there are people who will get on a young horde, entirly unthought and undressed fancy that by beating and spurring they will make him a dressed horse in one morning only. I would love to ask such a stupid people whether by beating a boy they would teach him how to read without first showing him the alphabet? Sure they would beat him to death before they would make him read."

- Monty Roberts

lite svar såhär på kvällskvisten!

Något jag stör mig som fan på är när folk kommenterar otrevligt. Ska ni göra det kan ni lika gärna låta bli, för det jag skriver här är mina egna åsikter, om vad jag tycker om saker som jag läser osv.

.

Fick faktikst två roliga kommentarer om mitt inlägg ”arbete vid hand ” nu förstår jag inte riktigt hur hon tänkte som kommenterade, antingen missförstod hon mig eller så aa.. jag vet jag inte…

.

Men det jag kan säga till dig är att det här är min blogg (du får hemskt gärna rätta mig om jag har fel) dvs att jag skriver vad jag vill här, om jag tycker nåt så är det såklart att jag skriver det här, sen om du ogillar det så är det ditt ”problem” då kan du välja att inte läsa eller om du känner att du vill kommentera gör det då, men istället för att sitta och nästan ”skälla” på mig så kan du ju skriva dina åsikter och skapa en diskution åtminstonde? För alla har väl rätt till en egen åsikt..? Eller har jag fel? Näe.. Tror inte det. ;)

.

Brukar egentligen inte ta upp kommentarer såhär i inlägg men jag gör väl det nu då.

.

Först och främst.

Du har nog missförstått mig, (men hur kan man göra det när jag skrev om det så tydligt) jag läste en artikel om det i en tidning som dom kallade arbete vid hand. Och det gick ut på att dra i bettringen när man ville att hästen skulle gå fram o bak o vafan dom nu ville. JAG har aldrig sagt att det är arbete vid hand. Det jag blev sur över var att dom kallade det arbete vid hand för enligt MIG är det inte det. Lika så när dom lägger spöt på länden och allt vafan dom nu hade för sig. JAG tycker inte det är okej, och JAG skulle aldrig göra så mot min häst.

.

Men eftersom hästvärlden är så stor, och det finns så många former av arbete vid hand och olika övningar allt vad de nu är så betyder inte det att alla arbete vid hand tränar på samma sätt. Och vad jag förstår på din kommentar verkar du vara nån instruktör inom det ämnet. Det sättet du lär ut och som du kommentarde tyckte JAG (och kom ihåg, jag är inte gud, min åsikt är inte lag, min åsikt är bara min åsikt) verkade bra för det var naturligt. Vilket INTE den andra arbete vid hand metoden gjorde. Förstår du hur jag menar?

.

Sen vad jag PERSONLIGEN tycker om sånt är min ensak, och du behöver inte alls hålla med mig. Men jag står frotfarande för vad jag tycker. Men för att göra det klart en gång för alla.

.

Inlägget jag skrev såg jag ur en tidning och jag tycker inte om hennes träningsätt, jag säger inte att alla arbete vid hand är dåliga.

.

Om det fortfarande är något du missförstod eller inte gillade så får du jättegärna höra av dig igen, jag berättar mer än gärna om varför jag tycker si eller så.

.

Ha en bra kväll ;)

"arbete vid hand"- my ass!!

För ett tag sedan så fick jag tidningen hästfocus, så jag satt och bläddra igenom den lite snabbt tills jag såg den stora rubriken ”ARBETE VID HAND” åh vad intressant tänkte jag. Började läsa lite ”Arbete vid han är en central del i den klassiska dressyrens hästträning. All träning och inlärning hos hästen börjar här, men arbetssättet är också effektivt för träning på högre nivå.” Jaha tänkte jag, vad är det dom vill förmedla med detta? Men jag gjorde ingen större grej utav det och fortsatte läsa själva artikeln.

.

” Det finns två skäl till att jobba hästen från marken, dels hästträning med det är också bra för ryttarträning. I sitt arbete som instruktör ser hon stora fördelar med att använda sig av arbete vid hand. Det gör som hon ser det ryttaren medveten om vad hästen gör. Det är lättare att se hur den sätter sina fötter och hur den spårar.”

.

Jaha, jag som alltid är lite skeptisk till sånthär bläddrade direkt till nästa sida och då ser jag en kvinna med en häst som håller i bettringen och gör så hästen går i en öppna.(På nåt underligt sätt :S ) Jahaja, bläddrar till nästa sida, ja men vad kul kvinnan fortsätter alltså med att hålla i bettringen och ha sitt långa dressyrspö tätt intill sig. Där gick min positiva inställning till hennes jobb. Låt mig berätta varför!

.

Först och främst – den här instruktören är säkert jätte duktig på den klassiska ridningen osv, men jag känner att det här funkar inte. Jag finner ingen logik i det hela, men det är ju bara min åsikt

Det jag först reagerade på var rubriken som löd arbete vid hand, och visst she got a point – det hon sysslar med är arbete för hand, men frågan är ger det verkligen något? Jag tvivlar på det. Nu utgår jag ifrån artikeln, och denna säger att om man vill att hästen ska gå framåt, då ska man föra bettet framåt i hästens mun, och hålla kvar tills hästen följer dig. Och när den gör det ska man tydligen knacka med spöt på rumpan lite lätt. Haha, jag blir frustrerad bara jag läser om det.. Men för att göra denna historia kort, allt går ut på att hålla i bettringen, och dra den fram och tillbaka och spöt ska man lägga på länden för att stanna hästen. Jätte bra ide, MEN den går inte hem, tyvärr.

Nu när jag tänker efter förstår jag hur du tänker – alltså att arbetet ska likna det man gör från ryggen. Men man drar aldrig i bettet? Man lägger aldrig spöt på länden för att stanna hästen? Nu känner jag att jag skulle kunna få det här inlägget hur långt som helst för sånt här tjaffs tycker jag verkligen inte inte om. Låt hästar vara hästar, försök inte göra något av dom som dom inte är. Hästen kommer inte VILJA följa dig om du drar fram bettet i munnen varje gång du ska gå någonstans. Hästen går efter dig om den accepterar dig som sin ledare. Men självklart, hästen kommer alltid gå efter dig så länge man drar den i tyglarna och drar fram bettet i munnen. Och så länge man gör det är det inget bra jobb, man kan inte tvinga hästen att göra något.

Så jag tycker inte det där ”arbetet för hand” är något att hurra för, finns ingenting positivt med det. Ingen harmoni eller något liknande, och det är min åsikt och det står jag för. Om hon nu hästen har bra förtroende för henne (vilket jag tvivlar på) så skulle detta fungera as bra utan bett och tyglar..

"Problem hästar"

Jag läste en artikel om ”problem hästar”. Tycker dock inte att den är rättvis, så jag tänker skriva ett litet inägg om det. Kommentera gärna och berätta om ni håller med eller inte och isåfall varför.

.

De hästar som vi kallar för ”problem hästar” är dom hästarna som inte är i själva ”ramen” om hur vi vill att vår häst ska bete sig. De hästar som får ligga under kategorin ”problem hästar” brukar dock inte vara hästar med problem. Det är oftast hästar som ger oss människor problem. Dem flesta av oss förväntar sig att våra hästar ska acceptera alla konstiga val vi utsätter dem för. Man förväntar sig att hästen ska acceptera sadel, träns, ryttare, att bli riden i skog och mark och ridhus, hoppa läskiga hinder i alla olika vinklar, gå in i små utrymmen (transporter) köra läskiga klippmaskiner över kroppen på dem etc. etc. De flesta hästar finner sig i detta, och då har vi efter detta satt en mall att det är så en häst ”ska” reagera. Om den inte gör det skapar den problem och på det viset blir det en ”problemhäst.”

.

Ryttare har ofta en tidsram för hur lång tid det ska ta att till exempel rida in en häst. Vi säger att det ska ta ca 2 månader och om det inte gör det blir hästen en problemhäst. När man sätter upp dessa tidsbegränsningar och ramar så tänker man ju oftast inte längre än vad näsan räcker. Man tänker ju inte utifrån hästens indviduella kapacitet och mognad ect. Och om hästen inte är redo eller kankse bara ifrågasätter, då går du utanför ramarna och blir annurlunda och blir ett problem.

.

Det finns tre olika typer av ”problemhästar”. Den ena typen är när ledaren (människan) sviker hästen. När hästen har bygt upp ett stort förtroende för ledaren. T ex om man rider in en häst, när man ska sitta på den för första gången. Sen kankse det är något som ligger och klämmer vid sadeln och gör ont, och då gör ju hästen vad som helst för att bli av med smärtan. Och sedan vid nästa tillfälle man ska sitta upp på hästen så kommer ju han ihåg vad som hände sist, och istället för att riktigt känna efter om det gör ont denhär gången så har hästen som en reflex att bli av med det. Och på så sätt skapar den problem. För att lösa det problemet så handlar det bara om att bygga upp förtroendet igen, och visa för hästen att det gör faktikst inte ont i den situationen.

.

Den andra typen av problemhästar är de som ”ifrågarsätter”. Det är som om hästen kunde prata och fråga varför? Efter varje order. De hästar blir dock rätt bra när man har övertygat dem om nödvändigheten och ändamålet.

.

Tredje typen är det som är rädda ”av naturen”, som betraktar nästan allt med missmod och skeptis. Där måste man finna vägar som ger tillräckligt med tyrgghet och som stärker hästens självförtroende så att den ”vågar”med stöd av ägare/ryttare göra det den är rädd för och på så sätt bygga upp ett självförtroende att den visst klarar av saker och ting som ryttaren/ägaren ber om – som vid första anblicken är läskiga.Kommer dock inte på några mer typer, har aldrig mött en genuint elka häst som varit genuint elak sedan födseln.

Lite mer svar ang. Stigbett

" Det är väl värre en att stoppa in skarp bett? Vill du hellre att hästen sticker iväg och sliter sig?"

.

" Jag håller med om att hästen ska vara så pass lydig att man ska kunna leda den i grimma och grimskaft utan fara för någon. Men ibland är det så att hästen blir upphetsad och reser sig, då kan det vara bra att ha ett eller stigbett för att förhindra en olycka. Vi vill ju inte att hästen ska skda sig själv, andra hästar eller människor ;) Och det är ju handen som styr hur "hemskt" något bett är..."

.

Där mina vänner är två kommentarer från två olika läsare som tyckte till lite om mitt inlägg om stigbett, eller om själva stigbettet.. Nu ska jag vara ärlig, för jag tänker faktikst inte ljuga..

.

Jag tycker det är roligt att se båda skriva " vill du hellre att hästen skadar sig?" " vi vill ju inte att hästen skadar sig" osv. Men om du inte vill skada din häst varför stoppar du då in ett stigbett i munnen på den? Hur tänker du? Jag skulle verkligen älska att höra era åsikter om stigbett mer detaljerat. Stigbett fungerar som så att den används till hästar som har dåliga ägare, som inte kan träna sin häst rätt. Utan dem tror mer på att köpa någon dyr metall sak som ska få bort problemet. Men vet ni, inget redskap inga hjälptyglar what so ever kan fixa ett problem som detta. Det ända du ska lägga pengarna på är en jävligt bra tränare eller veterinären om den har ont någonstans och därför orsaker det oönskade beteendet. Men inte på nåt jävla redskap som använder våld mot hästen.

.

Okej, det kankse förhindrar att hästen stegrar sig när du har stigbettet på. Men har ni någonsin tänkt V-A-R-F-Ö-R hästen inte stegrar sig när ni leder den med stigbett? Jo, för det gör ont som fan. Och då är den ju smart som slutar, men sen finns det dom hästar (som min) som inte slutar och istället för att ha ett litet problem så har du nu istället 10 till, bara för att du valde att använda ett stigbett.

.

Jag ska försöka att inte svära, men det här gör min faktikst riktigt jävla förbannad. En häst är inte skapt för att ha massa metaller och skit i munnen och förresten, vad vet ni om vad jag rider på? Åter till ämnet. Hästen stegrar sig eller gör det oönskade beteendet av en anledning. Och lösningen är inte ett stigbett, tyvärr tjejer, jag är ledsen. Men det är inte lösningen, hästen kommer inte lyssna på dig mer för att du använder denna. Och jag föreslår att ni tar reda på problemet först och när ni har gjort det så har ni lösningen.

.

Fan. Ibland undrar jag verkligen hur folk tänker..

Förstärkning istället för straff!

/ Bestraffningar fungerar inte på bytesdjur och att visa vem som bestämmer på vårt rovdjurs-vis orsakar skrämsel och motstånd. Hästar förstår inte straff eftersom det nästan alltid sker efter åt. Dom förstår inte något som sker senasre än omedelbart i samband med beteendet. Dom blir rädda och hämmade av känslomässiga reaktioner från ett rovdjur.

.

Bestraffning är en aggresiv handling som innehåller illska, rädsla eller frustration och kommer utan varning och efter beteendet. Hästen har därför ingen chans att ändra sitt beteende. Straff kan aldrig lära en häst att göra rätt. Förstärkning sker i ögonblicket och utdelas som om hästen gjorde det själv. (som att springa in i din armbåge) Och det sker som en konsekvens av hästens beteende istället för straff.

.

Timingen är viktig så att hästen kan associera det med beteendet. Hästar är ofta aggresiva mot varandra men varnar alltid innan de gör fysisk kontakt. På det sättet har den andra hästen ett eget val, att gå undan eller ta konsekvensen. Vi behöver vara tillräckligt bestämda utan att vara aggresiva, för när hästen läser dessa känslomässiga laddningar resulterar det i antinfen rädsla eller aggression hos hästen. En smart häst ser snart dessa känslor som vår svaghet och lär sig "trycka på det rätta knapparna" för att den vet att vi tappar kontrollen. De får makt över våra känslor.

.

Vi lär oss korrigera hästen utan ilska och i faser. Som ett barn vars föräldrar varnar det för att dess beteende kan få allvarliga konsekvenser. De börjar räkna ett.......två.... och barnet vet att när de säger "tre" får det ta konsekvensen. Det är rättvist!

Vi har en chans att ända vårt beteende och valet är helt och hållet vårat eget om vi vill ta konsekvensen eller inte. Hästar läs sig på samma sätt och om de ges chans att förändra sitt beteende så gör de vanligtvis de.

.

Genom att använda faser av bestraffning blir hästar mer benägna att klandra sig själva för att det orsakade trubbel. Är du aggresiv kommer hästen med största sannorlikhet att klandra dig. Det är inte rättvist. De lär sig inte att bete sig och göra rätt, de blir spända och rädda för att göra fel.

stångbett

Tänkte skriva lite om stigbett, jag gillar dem inte alls. Förstår verkligen inte varför man ska använda dem på hästarna ser verkligen ingen meningen med att köra upp en stor metall sak i munnen på dem. För er som inte vet; Stigbett kan användas för att förhindra att hästen stegrar sig när man ledar denna för hand. Den används främst på galopp hästar och även hingstar som är svår hanterliga eller svåra att leda vid betäckning. Man får absolut inte använda den när man rider på hästen.

.

Jag ryser av bara tanken att det finns folk som stoppar in dessa metaller i munnen på sina hästar. Man stoppar alltså in den i munnen på hästen två två ringarna sitter på sidorna av hästen mun och den undre ringen kan man fästa grimskaftet i. Man fäster alltså två nackstycken i ringarna på sidorna så det blir som en grimma. Denna ska då vara bra för att det ger ett tryck mot tungan och då är det lättare att dra ner hästen när den ”bråkar” med hjälp av våld. För det mina vänner är precis vad det är. Nu kommer jag få mycket skit för det här. Men sanningen svider, krävs det massa olika typer av metaller och kedjor och allt vad det nu är för att kunna leda sin häst är det något som är helt fel!

.

Hästen: Kan ha ont någonstans, det kan vara därför den stegrar sig och varför då stoppa in värsta metallen som bara gör ont? Då kan det bara bli värre varför inte kolla upp det först? Om den inte har ont, utan bara är bångstyrig vid ledning? Ja men godmorgon! Då är det ända sättet att få bort det oönskade beteendet är med hjälp av lydnads träning. Tro det eller ej. Jag skulle aldrig i hela mitt liv använda en sådan på min häst.

Människan: Behöver antagligen läsa på lite, och ägna mer tid med hästen med hjälp utav träning. Bygg upp tråden mellan häst och ryttare.

Tänkte skriva lite om stigbett, jag gillar dem inte alls. Förstår verkligen inte varför man ska använda dem på hästarna ser verkligen ingen meningen med att köra upp en stor metall sak i munnen på dem. För er som inte vet; Stigbett kan användas för att förhindra att hästen stegrar sig när man ledar denna för hand. Den används främst på galopp hästar och även hingstar som är svår hanterliga eller svåra att leda vid betäckning. Man får absolut inte använda den när man rider på hästen.

Jag ryser av bara tanken att det finns folk som stoppar in dessa metaller i munnen på sina hästar. Man stoppar alltså in den i munnen på hästen två två ringarna sitter på sidorna av hästen mun och den undre ringen kan man fästa grimskaftet i. Man fäster alltså två nackstycken i ringarna på sidorna så det blir som en grimma. Denna ska då vara bra för att det ger ett tryck mot tungan och då är det lättare att dra ner hästen när den ”bråkar” med hjälp av våld. För det mina vänner är precis vad det är. Nu kommer jag få mycket skit för det här. Men sanningen svider, krävs det massa olika typer av metaller och kedjor och allt vad det nu är för att kunna leda sin häst är det något som är helt fel!

Hästen: Kan ha ont någonstans, det kan vara därför den stegrar sig och varför då stoppa in värsta metallen som bara gör ont? Då kan det bara bli värre varför inte kolla upp det först? Om den inte har ont, utan bara är bångstyrig vid ledning? Ja men godmorgon! Då är det ända sättet att få bort det oönskade beteendet är med hjälp av lydnads träning. Tro det eller ej. Jag skulle aldrig i hela mitt liv använda en sådan på min häst.

Människan: Behöver antagligen läsa på lite, och ägna mer tid med hästen med hjälp utav träning. Bygg upp tråden mellan häst och ryttare.

"nervös ryttare ger nervös häst"

/ Det är inte jag som har skrivit texten, tror den kommer från hippson.

.

En nervös ryttare eller skötare överför nervositeten till hästen. Det märks bland annat genom höjd hjärtfrekvens hos djuret. Eftersom nervositet och rädsla i hästens värld är en fråga om överlevnad, är det naturligt för den att bli på helspänn när den känner av människans nervositet. Allt för att vara beredd på eventuella attacker från rovdjur.

I en studie gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) användes 27 hästar och 37 ryttare, för att studera hur ryttarens nervositet påverkar hästen. Ryttarna hade minst tre års ridvana, men ingen av dem var professionell ryttare eller tävlade i höga klasser. ?I första delen av försöket användes tio hästar och tjugo studenter, både hästar och människor var hemmahörande vid universitetet. Varje häst leddes fyra gånger av två olika personer längs en sträcka på 30 meter i ett ridhus. I andra delen av försöket gjordes samma test, men med andra deltagare, och den här gången reds hästarna längs sträckan.

?När hästen skulle ledas eller ridas längs sträckan fjärde gången informerade forskarna om att ett paraply skulle fällas upp när hästen passerade. Både häst och människa var utrustad med pulsmätare, för att kunna mäta och jämföra deras hjärtfrekvens under testets gång.

Det visade sig att hjärtfrekvensen hos personerna som deltog i testet minskade fram till efter den tredje passagen, då hjärtfrekvensen ökade igen. Det tyder på att de blev lite nervösa eller beredda på att hästen skulle reagera när paraplyet fälldes upp. Det intressanta i studien var att samma mönster fanns för hästarnas hjärtfrekvens. Med andra ord ökade hästens hjärtfrekvens när personen som ledde eller red trodde att hästen skulle reagera.

Metoden att informera ryttaren om att något kommer att skrämma hästen, och sedan inte genomföra det, har använts även i andra studier. Det är visat att hästar som lärt sig att något skrämmande kommer att inträffa när de hör en signal får en förhöjd hjärtfrekvens till följd av signalen, men de får även samma reaktion om ryttaren tror att signalen ska komma. Ryttarens förväntning påverkade alltså hästen lika mycket som den verkliga faran – i det här fallet. Ryttare som har tränat för instruktör mycket höjde hästens hjärtfrekvens mindre – och samma sak gällde om ryttaren upplevde att hästen hade god ridbarhet.

En nervös ryttare eller skötare överför nervositeten till hästen. Det märks bland annat genom höjd hjärtfrekvens hos djuret. Eftersom nervositet och rädsla i hästens värld är en fråga om överlevnad, är det naturligt för den att bli på helspänn när den känner av människans nervositet. Allt för att vara beredd på eventuella attacker från rovdjur.

.

I en studie gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) användes 27 hästar och 37 ryttare, för att studera hur ryttarens nervositet påverkar hästen. Ryttarna hade minst tre års ridvana, men ingen av dem var professionell ryttare eller tävlade i höga klasser. ?I första delen av försöket användes tio hästar och tjugo studenter, både hästar och människor var hemmahörande vid universitetet. Varje häst leddes fyra gånger av två olika personer längs en sträcka på 30 meter i ett ridhus. I andra delen av försöket gjordes samma test, men med andra deltagare, och den här gången reds hästarna längs sträckan.

.

?När hästen skulle ledas eller ridas längs sträckan fjärde gången informerade forskarna om att ett paraply skulle fällas upp när hästen passerade. Både häst och människa var utrustad med pulsmätare, för att kunna mäta och jämföra deras hjärtfrekvens under testets gång.

Det visade sig att hjärtfrekvensen hos personerna som deltog i testet minskade fram till efter den tredje passagen, då hjärtfrekvensen ökade igen. Det tyder på att de blev lite nervösa eller beredda på att hästen skulle reagera när paraplyet fälldes upp. Det intressanta i studien var att samma mönster fanns för hästarnas hjärtfrekvens. Med andra ord ökade hästens hjärtfrekvens när personen som ledde eller red trodde att hästen skulle reagera.

.

Metoden att informera ryttaren om att något kommer att skrämma hästen, och sedan inte genomföra det, har använts även i andra studier. Det är visat att hästar som lärt sig att något skrämmande kommer att inträffa när de hör en signal får en förhöjd hjärtfrekvens till följd av signalen, men de får även samma reaktion om ryttaren tror att signalen ska komma. Ryttarens förväntning påverkade alltså hästen lika mycket som den verkliga faran – i det här fallet. Ryttare som har tränat för instruktör mycket höjde hästens hjärtfrekvens mindre – och samma sak gällde om ryttaren upplevde att hästen hade god ridbarhet.

ridning för instruktör

/mobilblogg.

Det var lite specielt för det var liksom inte som ett "vanligt" dressyrpass. Utan han hade lagt fram lite bommar och sockerbitar och koner som vi skulle göra små små volter runt det gick faktiskt riktigt bra, vet faktiskt inte hur jag ska förklara det riktigt men det var de vi gjorde rätt mycket och gud vad lösgjord han blev! Kändes riktigt kul, sen skulle vi göra skänkelvikningar i skritt gick det bra men i traven gick det tyvärr lite fort blev jätte springit sen in på den där lilla volten igen, jag är ändå nöjd och det känns skit bra.

Published with Blogger-droid v2.0.4

äntligen lite ledighet!

Fy satan vad skönt! När är jag ledig i tre hela dagar, fan det är ju nästan som att jag kommer börja sakna jobbet... njaa, kanske inte va..

Den här veckan har tinder verkligen gått riktigt mycket, vilket känns jätte kul får hoppas att nästa vecka kan bli lika bra som denna!

I fredags red vi ju för instruktör för första gången tillsammans, as kul. jätte givande, och jag kommer utan tvekan göra om det, många gånger!! Det var ju inte tinders första gång, han har ju gjort det med sin ägare, men för mig var det första gången. Hade verkligen hört jätte mycket bra ord om instruktören jag red för, alla rekommenderade verkligen honom och när man frågade hur han var så fick man liksom svaret " han gör underverk med din häst" så jag var väldigt förväntansfull, men jag tyckte att han levde upp till sitt lilla rykte eller vad man ska kalla det, får hoppas att det kommer gå ännu ännu bättre nästa gång! jag ser redan fram emot det nästa vecka !

Idag tänkte jag att han skulle få vila lite, alltså att jag skulle skritta ut barbacka med sidepull en liten bit, men sen när jag berättade om mina planer för min kompis så tyckte hon att det var rätt osmart för då kankse han skulle bli stel och liknande och det vill jag ju inte, så vi hängde med på ett litet joggninspass i 40 min ungefär. han var dock lite sur för han inte fick trava på i sin egna takt utan när jag börja kräva lite utav honom börkade han göra motstånd, men från träningen igår fick jag med mig lite tips som jag använde vilket fungerade riktigt bra stundtals och ibland sprang han ju bara på som en galning.. '

så tråkigt att sitta och dra han i munnen hela tiden, men det blir nog bra ju mer man tränar och så. får hoppas det! Är i allafall nöjd med lilleplutten idag, får vi se vad vi ska hitta på imorgon då. jo juste!! eftersom bettet åker runt så mycket i munnen på han så har jag fått låna ett par bettringar så vi kämpade med att sätta på dom så det blir väl att testa dom, och se hur han går när han har dom på sig. Tänker nog rida till någon äng och göra lite liknade övningar som vi gjorde i fredags.. :)