Fan. Jag har så extremt mycket jag vill säga om det här men vet faktiskt inte hur jag ska lyckas formulera mig så att ni ska förstå hur jag menar. men jag ska göra mitt allra bästa.
Man kan väl säga att det började i slutet av lågstadiet. Men då var det nog inte ren mobbning utan att man frös ut andra och "snodde varandras kompisar" osv. Helt sjukt. Vet inte varför det har hänt just mig, men jag har aldrig velat säga högt att " jo, jag har faktiskt blivit mobbad" jag har nog försökt hålla tyst om det och inte prata om det så mycket för det har varit så känsligt. Men än i dag kan jag bara ställa frågan. - varför? varför valde dom just mig? jag stack ju inte ut, jag var inte annorlunda (inte alls för att det är fel med att sticka ut eller liknande) ingenting, det ända jag "levde" för var torsdagarna för då hade jag ridlektion på ridskolan.
Jag kan faktiskt säga utan att övderdriva att jag aldrig har haft en riktig kompis, ja ni vet. en riktig bästa vän. Det har jag aldrig haft. Jag har haft kompisar som har varit falskare än marknadsförningen för hur långa dina ögonfransar blir om du använder "loreals" super long fresch mascara.
Men då har jag tänkt, hur kan man vara så mot en annan person? och i den åldern???? men det var en jobbig period, sen i mellan stadiet stog det väll still lite. Jag fick vara med dom andra och så men vissa dagar var jobbigare än andra.började bli jobbigast i slutet av 7an när min s.k bästa kompis inte ville vara min bästa kompis osv. låter jätte töntigt men känner inte för att gå in på detalj.. sen i högstadiet vart de jobbigast det var då det startade på riktigt. Jag har nog aldrig träffat så elaka människor faktikst, eller jo det har jag ju, men det kommer jag till lite senare i texten. Men för att återgå till högstadiet, de var som om man var uppdelade i två gäng. två tjej gäng. dom tuffa och dom lite mindre tuffa, sen var de några som var utanför för att dom såg annorlunda ut.. jag var med dom som var lite mindre tuffa och dom tjejerna var verkligen speciella måste jag säga, fy satan vad elaka dom var. det speciella var att dom gjorde allting lite då och då, utan dom frös inte ut mig direkt på en gång utan lite och lite för varje dag, typ slutade prata med mig, gick ifrån mig när vi skulle äta lunch, gick och satte sig vid ett bord med bara 6 stolar när vi va 7 med mig, hälsade inte på mig, pratade inte med mig när de bara va vi i korridoren när vi vänta på att klassrummet skulle öppnas, ( och då var det sånna här frågar" ahmen hur gick det för dig på provet? vad svarade du på den frågan etc etc. ) och visst jag var ingen höjdare i skolan, hade inte topp betyg. eller till en början, jag skrapade ihop några VG'n till och med.
Men detta gick så långt så jag gick inte till skolan längre för jag mådde så dåligt pga av det här, jag tappade mina betyg och allting bara gick nerför, på riktigt. jag kom bara när det var dags för nationella proven eller när mamma hade stått och skällt ut mig och jag inte vågade annat. men då, då passar det bra att prata med mig, för då slänger dom ur sig snäsiga kommentarer som " var har du varit då emilia? ;) " " oj vad länge du har varit borta ;) " vet du hur mycket du ligger efter hur ska du klara det?? Men det värsta var nog bänkarna i klassrummet, dom stod ju typ två och två eller tre och tre ibland när jag satte mig bredvid mina s.k kompisar så såg man verkligen sucken. och att få börja sitta själv var också tungt, vilket relaterade i att ja inte ville gå till skolan pga det.
Sen var det också några som kunde prata och vara med mig när dom "tuffaste" i gänget var sjuka eller så, då gick det att vara med mig, men inte annars. usch. Att jag inte visste bättre då.. Men som tur är så har jag bara blivit starkare av det, sen att jag känner sån extrem hat till varenda än kan vi ta i ett annat inlägg....
jag tycker bara att ni är så extremt fega tjejer, ni är det. på rikgtit. och jag kan nästan lova att hade det varit ni som hade varit utsatt av dethär hade ni inte stått här idag, för ni hade inte klarat er en sekund. nu ska jag försöka att inte svära, men falskare och äckligare och jävligare rötägg får man fan leta efter. och jag hoppas innerligt att ni kommer få allting tillbaka till er. för det är ni värda.
Och jag drog bara en kort version av det hela.. kommer en del två inom kort.
